Fruktsallad..

Förskylningen som plågat min kropp i otaliga veckor försvann i förra veckan. Inte var jag sen med att ränna till gymmet då inte! Lite spänande när man vart borta ett tag, kika på alla boysen vid vikterna. Lägligt nog ligger personalrummet i andra änden av byggnaden, så man måste korsa grabbvärlden på väg dit. Att jag oftast ser ut som fan då jag ska gå på pass skiter jag fullständigt i. Det är ju jag som ska glo på dessa välbyggda män och inte tvärtom så att säga ;)

Precis hemkommen från skolan var det bara att sätta sig med läxböckerna igen. Otroligt intressant expriment att läsa, tur det. Knåpade även ihop två vad jag anser vara relevanta frågor för kursen, till seminariet på torsdag. Vill ligga ett steg före eftersom en gruppmedlem helt sonika och enligt mig omotiverat snäste till och dumförklarade mig idag. Hade hon lyssnat på vad jag ville komma till hade hon nog insett att det inte var vad hon trodde. Jag blev så chockad i själva händelsen att jag kom av mig helt och bara glodde på henne. Hur beter man sig egentligen tänkte jag, och blickarna att dömma utifrån resten av gruppen såg de också en aning förbryllade ut.

Mycket bättre mår jag av att tänka att hon säkert hade en dålig dag. Kan inte vara lätt att vara gammea kärring med rynkor, bristningar och klimakterie :P Särskillt inte då det är en människa som bygger sin identitet på att vara "en träningsmänniska", där mentaliteten, iallafall som jag uppfattat det, ofta ligger i att alltid vara på topp, inte ha dåliga dagar och minsann ta reda på det man ska utföra. Hoppas man känner sig själv lite bättre än att föränta sig det utav sig själv varje dag. Men man behöver faktiskt inte vara otrevlig för det, tycker jag.

Ikväll kommer några söta darlings hem för att kika UB samt Desperate.. och käka lite fruktsallad då förståss! Hade planer på att springa en sväng på berget först. Luften imrose var underbart klar och ren efter regnet. Men då skyfallet tog fart igen har jag skjutit upp det projektet, och nu kommer damerna snart. Imorgon kankse..